Förebyggande av olyckor


Identifiera riskfaktorerna i hemmet och under fritiden

Hemmet är en förvånansvärt farlig plats för finländarna. Hela två av tre olyckor inträffar hemma eller under fritiden, till exempel på sommarstugan.

Vi är vana vid att tänka på vårt hem som en trygg plats där vi är skyddade från omvärlden, och därför är det svårt att identifiera riskerna. I Finland inträffar årligen inträffar 700 000 hem- och fritidsolyckor i Finland där över 2 000 personer omkommer och 50 000 hamnar på sjukhus. Många av olyckorna hade kunnat förebyggas! Det lönar sig att kartlägga riskerna i hemmet, eftersom de kan minskas med ganska enkla åtgärder.

Till all lycka behöver vi inte skydda våra hem mot allvarliga jordbävningar, tromber, jordskred eller vulkanutbrott. Men också hos oss kan naturen vara ett hot som den senaste tidens översvämningar och stormar har visat.

Naturen kan rubba samhällets funktion: en storm kan hastigt sätta stopp för de vardagliga rutinerna. Den kan orsaka trafikstockningar som varar länge eller strömavbrott som pågår flera dagar. Husförrådet säkrar maten för en vecka, men kan ditt hem hållas varmt utan elektricitet, och har du en radio som fungerar med batterier?

Idrottsolyckor

Idrottsolyckor är den största kategorin av olyckor i Finland som orsakar skador. Årligen inträffar över 330 000 idrottsolyckor av vilka majoriteten under joggning och vid olika bollspel. De allvarligaste skadorna föranleds vanligen vid utförsåkning, tennis, squash, fotboll och volleyboll. Två tredjedelar av idrottsolyckorna drabbar män.

Idrottsolyckor kan förebyggas. För det första bör du känna till riskerna i din egen idrottsgren. Skaffa grundfärdigheter och lär dig tekniken och se till att gamla skador sköts ordentligt. Värm upp dig och mjuka upp dina muskler innan du tränar och träna i förhållande till din kondition. Öka träningen med måtta och använd alltid lämplig utrustning och skydd. Följ reglerna och var medveten om att risken ökar flerdubbelt när du tävlar. Motionera och träna mångsidigt och kom ihåg att äta fullvärdig kost. Träna inte när du är sjuk eller är under påverkan av alkohol.

Ett tryggt hem

kuva7_400

  1. Brandvarnare
  2. Giftiga kemikalier
  3. Vassa föremål
  4. Spisskydd
  5. En stadig köksstege
  6. Nödnumret 112 på en synlig plats hemma
  7. Medicinskåp
  8. God belysning
  9. Gnistgaller
  10. Släckare
  11. Vanligt lås och säkerhetslås
  12. Halkskydd
  13. Trappgrind
  14. Fönsterlås som inte kan öppnas av ett litet barn
  15. Giftfria växter
  16. Torka inte tvätt ovanför bastuugnen eller på ett värmeelement!
  17. Rök inte i sängen
  18. Barnsäkra eluttag

kuva8_400

Små barn är en riskgrupp

Barn är outtröttliga upptäcktsresande som lätt hamnar i farozonen. Årligen råkar nästan 40 000 barn ut för en olycka vilket leder till cirka 8 000 sjukhusbesök. De vanligaste orsakerna är fall, snubblingar, kvävningar, brännskador, elstötar och sväljning av föremål.

Små bebisar är trygga när de får god omvårdnad. Säker utrustning för barnvård, tillräcklig övervakning och förebyggande av fallolyckor är nyckelfrågor när det gäller småbarn. På grund av kvävningsrisken skall man endast ge småbarn så stora leksaker att de inte kan hamna i svalget. Även delar som lossnar från leksaker kan orsaka kvävningsrisk. Barnet kan också dra på sig en plastpåse och kvävas av den.

När barnet börjar röra sig omkring måste föräldrarna se till att omgivningen är så trygg som möjligt. Det är också viktigt att se till att barnet inte faller från höga höjder, får brännskador eller skadar sig själv med vassa föremål. Det lönar sig att skaffa barnsäkra eluttag och ett spisskydd framför spisen. Mediciner och tvättmedel bör förvaras i låsta skåp, eftersom barn under tre år gärna smakar på allt de får tag på.

kuva9_200Hos små barn kan förgiftningar orsaka olyckor. Enligt statistiken är en av de vanligaste förgiftningarna hos små barn att de äter tobak. Förgiftningar förekommer i synnerhet i det ögonblicket när den vuxna svarar i telefon eller öppnar dörren för en gäst: läkemedlet, cigaretten, den söta alkoholdrycken eller minibatteriet blir utan observation en liten stund och försvinner ner i barnets mun. Till exempel flytande maskindiskmedel i färggranna, lockande förpackningar är farliga om de lämnas inom räckhåll.

Småbarn som utforskar sin omgivning måste hållas under särskild uppsikt på besök i andras hem där det inte finns småbarn.

Barnolyckor med dödlig utgång eller med allvarliga skador som följd inträffar oftast utomhus. Omkring 1 000 barn under 15 år skadas varje år i trafiken. Drunkningar under strandlekar på sommaren eller på svag is på hösten eller våren är den näst vanligaste orsaken till död genom olycksfall.

Med tanke på barnens säkerhet är det viktigt att de är under tillräcklig uppsikt och får handledning. Vid sidan av förebyggande åtgärder bör föräldrar också vara beredda att ge första hjälpen i en nödsituation.

Fallolyckor är vanliga bland äldre

Nästan alla äldre människor vill bo kvar i sina hem så länge som möjligt. Vård på institution blir dyrt och därför är det oftast billigare också för samhället att renovera bostaden så att den blir tryggare. En larmapparat som kopplas till en vanlig telefon, s.k. larmtelefon, är ofta ett bra hjälpmedel för äldre som bor ensamma. Personen har en larmknapp på ett armband och kan till exempel i duschen trycka på den och genast få kontakt med en anhörig eller en larmtjänst.

Äldre människor har lätt för att falla. Över 80 procent av olyckorna bland äldre som leder till sjukhusvård orsakas av snubbling eller halkning. Fallolyckorna minskar om särskilt avseende fästs vid säkerheten i hemmet.

kuva10Ordning och inredning har också en avgörande betydelse för säkerheten. Föremål som används ofta bör förvaras inom räckhåll och saker som sällan behövs i skåp högre upp. Blir man tvungen att klättra är det bättre att använda en ordentlig hushållsstege än att stiga på en stol eller en pall. Hemma snubblar man mest på trösklar, små lösa mattor och skarvsladdar. Också trappsteg kan vara farliga.

Det är viktigt att man kontrollerar att de rutter som används hemma är så riskfria som möjligt. Halkskydd kan fästas under mattorna. Mattornas kanter kan också fästas i golvet med tejp eller placeras under möbler. Små, lösa mattor tas bort. Även trösklar bör avlägsnas och lösa sladdar fästas i vägglister. Trappor bör märkas tydligt och halkskydd fästas vid främre kanten. Det är också viktigt att belysningen är tillräcklig. Handräck och stödhandtag på olika ställen i hemmet är ett bra sätt att hindra fallolyckor.

Äldre människor halkar lätt. Hemma kan man halka i badrummet eller på hala golv. På vintern är det viktigt att välja rätt skor. Det finns inte ännu något klassificeringssystem som skulle hjälpa konsumenter att välja halksäkra skor. När det är särskilt halt ute kan det behövas halkskydd på skorna och en käpp eller gångstavar som hjälpmedel. Även vinterunderhållet av gator är viktigt. Meteorologiska institutet har börjat informera fotgängare om halka under vintertid via radion. I framtiden sänds varningar också i regionala TV-sändningar.

Brandskyddet förbättras på ett avgörande sätt av en fungerande och rätt installerad brandvarnare. Det finns modeller som lämpar sig för äldre personer. För att undvika klättring och underlätta byte av batterier kan brandvarnaren förses med en batteridosa som fästs på väggen vid lämplig höjd. Numera finns också brandvarnare där batteriet fungerar i 10 år. För personer med nedsatt hörsel finns brandvarnare som larmar med olika vibrationssignaler. Det är också all anledning att vara försiktig med rökning och levande ljus.

Brandsäkerheten är viktig också i köket. På spisen kan man installera ett överhettningsskydd eller en detektor som stänger av spisen om plattan är på maximal effekt och det inte finns någon kastrull på kokzonen. Avstängningen kan också kopplas till en värmesensor ovanför spisen, som bryter strömmen när temperaturen blir för hög. Det finns nya spisar där överhettningsskyddet hör till standardutrustningen.

För att säkra en trygg omgivning är det viktigt att förbättra rörelseförmågan, ge råd om rätt kost, behandla sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga, rehabilitera och kontrollera att medicineringen är adekvat.

Berusning ökar olycksrisken

Den gamla tron på att drinkaren alltid klarar sig och att berusade har sin egen skyddsängel lever kvar i vårt land, men stämmer inte överens med verkligheten. Omkring hälften av alla olyckor bland personer i arbetsför ålder inträffar under påverkan av alkohol. Den vanligaste orsaken till olycksfall med dödlig utgång är att personen fallit i berusat tillstånd.

kylkiasentoviimeinen_400

Ställ en berusad person i stabilt sidoläge så att han inte kvävs av eventuella uppkastningar

I vägtrafikolyckor utgör alkoholen en riskfaktor i omkring en fjärdedel av alla olyckor med dödlig utgång och av drunkningsoffren är det bara få som inte varit berusade vid tillfället. När det gäller dödsfall på grund av eldsvåda har offret ofta slocknat på soffan eller i sängen i berusat tillstånd med en brinnande cigarett i handen som sedan tänt en glödbrand och orsakat koloxidförgiftning. Även i dödsfall till följd av höga eller låga temperaturer spelar alkoholen ofta en roll.

Av dem som avlider i olyckor i berusat tillstånd är 80 procent män. Av dem är majoriteten i åldern 25–64 år. I samband med tragiska dödsfall till följd av olyckor eller drunkning har man ofta på ett mycket träffande sätt konstaterat att det varit fråga om ett sista nödrop av en ensam man. Kvinnornas alkoholbruk håller på att öka vilket tyder på att även kvinnor i framtiden kommer att råka ut för olyckor i större utsträckning än i dag.

Är sinnet mottagligt för olyckor?

När man är trött eller omtumlad av känslor skall man inte köra bil. Sinnelaget spelar en roll också i andra sammanhang än i trafiken. En ångestfull, deprimerad, stressad eller oredig människa kan råka ut för en allvarlig olycka också hemma eller på arbetsplatsen. I synnerhet när man är arg brukar man lätt förhasta sig eller agera oförsiktigt. Forskare har allmänt kommit fram till att 80–90 procent av olyckorna orsakas av ett mänskligt fel.

En psykiskt belastande arbetsmiljö och ett späckat arbetsschema tär på människans resurser tills hon inte längre kan koppla av. Å andra sidan kan arbetslöshet och ekonomiska problem förvärra psykiska svårigheter. Ibland kan man behöva hjälp från familjerådgivningen eller mentalvårdsbyrån för att klara av krisen. En svår situation som pågår utan hjälp kan leda till desperata lösningar.

När det gäller självmordsfrekvensen placerar sig Finland mitt emellan Öst- och Västeuropa. När en människa hotar att ta sitt liv, måste hon alltid tas på allvar. Nästan alla som begått självmord har insinuerat om sin avsikt i förväg. För den som tänker på självmord är huvudsaken att någon lyssnar till honom och inte lämnar honom ensam med sina tankar. Att stöda en sådan människa är tungt och kräver mod. Den som försöker hjälpa behöver inte heller klara sig ensam. Om det inte är möjligt att tala med vänner, kan man söka hjälp av en kristelefonlinje eller av professionell mentalvårdare.

Giftiga ämnen

704_200Köket, badrummet och garaget är hemmets giftigaste utrymmen. De farligaste kemikalierna är maskindiskmedel, proppavlösare för avloppet, lösningsmedel, målarfärger och kylarvätskor. Alla dessa, precis som läkemedel, skall förvaras omsorgsfullt i sina egna förpackningar utom räckhåll för barn. Giftiga ämnen har varningsmärkningar som ger information om deras egenskaper.

Mycket giftigt/giftigt

myrkyllinen_01Dödskallen varnar om ett kemikalium som kan döda redan i mycket små mängder. Det kan också orsaka cancer eller ha andra sena effekter. Sådana giftiga ämnen är till exempel bottenfärger för båtar och desinfektionsmedel för kemiska toaletter.

 

 

 

 

Frätande

syvyttv_01

Frätande kemikalier förstör vävnad vid kontakt med huden, luftvägarna, ögonen eller matsmältningsorganen. Av hushållets kemikalier är till exempel proppavlösare för avloppet frätande.

 

 

 

 

Skadlig/irriterande

harmful1_02Maskindiskmedel, lösningsmedel, rengöringsmedel, målarfärger och kylvätskor är skadliga kemikalier som kan irritera huden, luftvägarna och ögonen.

 

 

 

 

Miljöfarlig

ympristlle_vaarallinenEtt märke med en död fisk under ett dött träd varnar om gifter som mycket långsamt bryts ned i naturen och som samlas i rovdjur och människor eller på annat sätt är farliga för miljön.

Varje hem bör alltid ha medicinskt kol hemma för eventuella förgiftningar. Mer information om första hjälpen vid förgiftning finns på här. Misstänker man förgiftning bör man genast ringa till giftinformationscentralen och begära råd.

Giftiga växter är farliga särskilt för småbarn. Det finns många prydnadsväxter som inte är giftiga. De vanligaste giftiga växterna är julstjärna, julros, philodendron, svärmors tunga, svärmors bandrosett och flera arter av missnen. Också vattnet i blomvasen kan vara giftigt.

Giftiga prydnadsbuskar är bl.a. guldregn, idegran, hästkastanj, rhododendron, snöbär och liguster. Giftiga naturväxter är bl.a. liljekonvalj, getrams, ormbär (trollbär) och tibast.

Hushållets farliga avfall (s.k. problemavfall) är gamla läkemedel, bilbatterier, batterier som innehåller tungmetaller, febertermometrar, avfallsolja, målarfärger, lim, lack och impregneringsmedel, lösningsmedel, bekämpningsmedel och trasiga ljusrör.

Farligt avfall får inte spridas ut i miljön. De skall föras till en kommunal uppsamlingsplats. Mer information ges av de kommunala miljömyndigheterna.

Giftinformationscentralen
Tfn (09) 471 977
växel (09) 47 11
(24h)

Elsäkerhet

Elolyckor är olyckor där någon fått en elektrisk stöt eller annan skada orsakad av elektricitet. Även skador som orsakats av blixt eller ljusbåge eller eventuella följder av sådana betraktas som elolyckor. Årligen inträffar cirka 50 elolyckor varav de flesta drabbar vanliga människor som inte arbetar med elektricitet.

Felaktigt agerande eller mänskligt fel ligger bakom de flesta elolyckor. Den näst vanligaste orsaken är att en maskin eller apparat har ett funktionsfel och därför har blivit farlig att använda. Mera sällan orsakas elolyckan av en ny apparat eller ett monteringsfel.

Det farligaste som en elektrisk stöt kan leda till är hjärtflimmer och interna brännskador. När en människa får en elektrisk stöt kan hon oftast inte lösgöra sig från sladden eller apparaten på grund av de muskelkramper som elektriciteten orsakar. Räddaren bör först bryta av strömmen eller åtminstone använda isolerande material då han lösgör offret från apparaten. Läs mer om första hjälpen vid elolyckor på  här.

kuva16I Finland övervakas elapparaternas säkerhet av Säkerhetsteknikcentralen (TUKES). Från början av 1994 har det inte längre varit obligatoriskt att förhandsinspektera elapparater som tillverkats i eller importerats till Finland. Hushållsmaskiner skall dock uppfylla EU:s lågspänningsdirektiv samt EMC-direktiv vad gäller säkerhet och störningar. Som ett tecken på att en elapparat uppfyller kraven i dessa direktiv skall de också vara CE-märkta.

  • Att byta proppar (säkringar) i proppskåpet hör till de få elarbeten som var och en får utföra. Proppen är en säkerhetsanordning. Den bryter av strömmen om elapparaten har ett fel eller om strömmen i ledningen är för hög. En trasig propp skall bytas till en ny och hel av samma storlek.
  • När det finns småbarn hemma bör vägguttag skyddas med täckplattor, om bostaden inte har petskyddade eluttag. I nya bostäder är vägguttagen jordade och därför bör man vid flyttning från gammal till ny lägenhet vara beredd på att skaffa nya lampor. Gamla ”vanliga” skarvsladdar måste också kastas bort eftersom de inte får jordas.
  • När du lösgör sladden grip tag i stickproppen, dra inte i sladden. Sladdar med flätad isolering, t.ex. på strykjärn, skall bytas ut så fort flätningen nöts sönder. Elsladdar får inte repareras med tejp, isoleringsband eller plåster, utan skall alltid bytas ut.
  • När du badar i badkar, duschar eller simmar skall du inte röra vid elektriska apparater som kopplats till elnätet.
  • Elapparater får inte dränkas i vatten för rengöring. En badrumslampa som saknar kupa kan vara livsfarlig. Apparater och skarvsladdar som används utomhus skall vara avsedda för utomhusbruk.

 

Risker under skolresor och på raster

De flesta olyckor som drabbar skolelever under skoldagen inträffar under raster och under resor till och från skolan. De mest utsatta är tonåringar i årskurserna 5–7 som är klumpiga på grund av snabb tillväxt och förvirrade av sin pubertetsutveckling. Särskilt riskfyllda är tidsperioder i samband med byte av skola och övergång från lågstadiet till högstadiet.

I början av terminerna vore det nyttigt med trafikfostran både för elever och för bilister. De vuxnas goda exempel i att använda cykelhjälm och följa regler är ett mer effektivt sätt än föreläsningar. Såväl lagen som sunt förnuft förpliktar oss att använda cykelhjälm. Enligt skadekommissioner som undersökt trafikolyckor skulle användning av cykelhjälm rädda hälften av dem som omkommer i cykelolyckor. Hjälmen förebygger också nästan alla huvudskador.

Skolan är lärarnas och elevernas arbetsplats och arbetarskyddet är lika viktigt där som på vilken annan arbetsplats som helst. I synnerhet under lektioner i kemi och fysik, biologi, hushållslära, gymnastik, tekniskt arbete och miljölära följer elever och lärare säkerhetsregler och lär sig arbetarskydd.

I skolan är det psykiska arbetarskyddet särskilt viktigt. Enligt en finsk studie har var tionde elev upplevt rädsla på grund av en annan elevs förtryck. Misshandel skall alltid utredas av polisen.

I samband med att läroplanen utarbetas skall utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas.

Skollagstiftningen garanterar också alla rätt till en trygg studiemiljö. Utbildningsanordnaren är förpliktad att sörja för psykiskt och en fysiskt trygg miljö och förebygga faktorer och omständigheter som hotar elevernas säkerhet.

Räddningslagen (8 §) förpliktar skolan att ha beredskap för olika farliga situationer. Skolan skall ha en räddningsplan. Skolan skall förebygga uppkomsten av farliga situationer samt ha beredskap att vid överhängande fara skydda människor, egendom och miljön och att vidta sådana räddningsinsatser som de på egen hand förmår göra. Skolan skall sända sin räddningsplan till räddningsverket.  Räddingsverken ger råd, handledning och utbildning i uppgörandet av räddningsplaner. Det är räddningsmyndigheternas uppgift att leda arrangemangen för egen beredskap och övervaka att lagstadgade krav uppfylls. Räddningsmyndigheterna ger råd i hur säkerhetsutbildning och utrymningsövningar ordnas.

Olycksfall i arbetet

På arbetsplatserna har olyckorna minskat tack vare effektiv arbetarskyddsorganisation och myndighetsövervakning. Det finns dock alltid skäl till förbättringar. Varje arbetstagare har själv ansvaret för att utveckla sitt arbetarskydd och ingen kan vara försiktig i stället för en annan.

En viktig del av förebyggandet är att man tar hänsyn till säkerhetsfaktorerna i den närmaste omgivningen och i den byggnad där arbetet utförs. Detta förutsätter att man utreder och är medveten om olika risker för skador och olyckor som kan inträffa i byggnaden och i de olika funktionerna på arbetsplatsen. Till exempel säkerhetsanordningar såsom säkerhets- och signallampor, brandvarnare, automatiska släckningsanordningar och branddörrar skall följas upp och underhållas med jämna mellanrum. Säkerheten främjas också av allmän renlighet och ordning samt bra fastighetsunderhåll.

Årligen inträffar cirka 200 000 olycksfall i arbete där i genomsnitt 40 arbetstagare avlider. Riskfyllda yrken är i stort sett de samma som förut. Dödsrisken är störst i gruvor, anbrott och i byggnadsarbete. Montering, reparation och underhåll är typiska farliga arbeten. De vanligaste olyckssituationerna är fall, halkningar och stötar mot föremål.

Till yrkesskickligheten hör att man identifierar risker i samband med arbetet och förebygger olyckor. Det kan vara svårt att upptäcka alla risker på egen hand, men det är kanske lättare att finna lösningar i en arbetsgrupp. Olika föreskrifter, standarder, säkerhetsregler och checklistor kan också vara till hjälp.

Betydelsen av utbildning och arbetshandledning är särskilt stor för nya anställda eller vid övergång till ett nytt arbete. Det gäller att lära sig säkra arbetsmetoder, maskinernas och apparaternas egenskaper samt olycksrisker i samband med arbetet och hur de kan förebyggas. Renlighet och god ordning främjar säkerheten.

Arbetsgivaren skall utbilda sin arbetstagare att använda personlig skyddsutrustning på rätt sätt. Lagstiftningen om arbetarskydd förutsätter personal med utbildning i första hjälpen, om antalet anställda, arbetets art eller andra omständigheter kräver det.

Hemförrådet är en del av den egna beredskapen

Oväntade situationer är lättare att klara om man har ett hemförråd. I praktiken innebär det att man skaffar hem en extra mängd mat och andra förnödenheter som behövs varje dag. Förrådet bör räcka till för några dagar eller upp till en vecka. Det består av vanliga livsmedel och förnödenheter som kompletteras i takt med användningen. Då är varorna alltid färska och användbara.

Många orsaker kan leda till en oväntad situation där det inte är möjligt att gå till butiken och handla. Den som bor ensam kan bli sjuk eller en familjemedlem kan insjukna. Samhället är sårbart; det kan bli strejk, trafikförbindelser kan vara avbrutna eller vardagen kan störas av ett omfattande elavbrott. Det kan också inträffa en olycka som gör att butikerna i omgivningen stängs eller att man inte kan gå ut. Störningar i distributionen kan hindra varor från att bli transporterade till butiker och även hindra besök till butiken.

703_400

Varje familj har sitt eget hemförråd som

  • består av vanliga livsmedel
  • kan variera till innehållet beroende på hushållets matvanor
  • innehåller bl.a. kärl för lagring av vatten, läkemedel, jodtabletter samt nödvändiga hushållsartiklar
  • räcker till för en vecka – lagret används och kompletteras kontinuerligt

Den lagrade mängden för en person kan exempelvis bestå av följande varor:

0,5 kg potatis, 0,5 kg ris och makaroner, 0,5 kg olja och matfetter, 0,5 kg socker, 1 l UHT-mjölk samt vatten efter behov.

Dessutom behövs 16 l + 1 kg drycker, vatten, respektive godis, 1,5 kg bröd och spannmålsprodukter, 1,3 kg mjölk och mjölkprodukter, 1 kg frukt och bär, 1,5 kg grönsaker och rotsaker, 1 kg kött, fisk, höns och ägg.

Kom ihåg att särskilt tänka på barn, gamla och sjuka! Kom ihåg att lagra vatten!

I hemförrådet ingår nödvändiga hushållsprodukter som bör lagras för samma tid som livsmedel. Sådana är bl.a. personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, radio och batterier samt ficklampa och batterier.