Miljöhot


Miljöhot och beredskap

96

Det största hotet mot den levande naturen är klimatförändringen och UV-strålningen från solen. Klimatförändringen, dvs. fenomenet som orsakar en höjning av den globala medeltemperaturen, är huvudsakligen en följd av växthuseffekten, som blir allt påtagligare. Växthuseffekten i sin tur orsakas av människans agerande på jorden som lett till en ökad mängd av både koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären.

Tidigare filtrerades 99 procent av den farliga UV-strålningen via ozonlagret i övre delen av atmosfären. Under de senaste åren har man upptäckt att det skyddande ozonlagret har minskat till följd av användning av CFC eller freoner. Samtidigt har UV-strålningen ökat nära markytan. Den starkare UV-strålningen påverkar både människor och miljön genom att öka förekomsten av hudcancer, försvaga immuniteten hos människor och djur och genom att störa växtligheten både på land och i havet.

Man har visserligen gjort framsteg i att skydda ozonlagret. Produktion och användning av CFC och andra ämnen som försvagar ozonlagret är numera nästan helt förbjudet i alla industriländer.

Genom sina köpvanor fattar konsumenterna dagligen beslut som påverkar jordens framtid. De bestämmer om man producerar mer eller mindre av sådana konsumtionsvaror som belastar miljön. Konsumenten har hjälp av det nordiska miljömärket Svanen, som är opartiskt och består av en vit svan mot grön bakgrund. Märket tilldelas produkter som anses belasta miljön mindre än konkurrenternas motsvarande produkter.

Mer information om miljön finns på statens miljöförvaltnings webbtjänst www.ymparisto.fi

Farliga gaser

Klor

myrkyllinen

ympristlle_vaarallinen

Klor är en starkt luktande, livsfarlig gas som är tyngre än luften och gröngul till färgen. Klor används allmänt som desinfektionsmedel i vattenverk och i simhallar. Klor irriterar och är frätande särskilt för ögonen, huden och andningsorganen och kan orsaka bestående skador. Flytande klor kan också orsaka kylskador. Blandningen av klor och luft exploderar inte, men en blandning av gasliknande kolväten och klor är explosiv.

Ammoniak

myrkyllinen ympristlle_vaarallinen

Ammoniak är en färglös vätska eller gas med stickande lukt. Ammoniak kan lagras i tryckkärl eller nedfryst, varvid dess temperatur är cirka –33 grader. I gasform är ammoniak lättare än luft och vid höga halter kan den vara livsfarlig. Den är mycket irriterande för andningsorganen och ögonen. En blandning av ammoniak och luft kan explodera, i synnerhet i slutna lokaler. Ammoniak används bl.a. i kylaggregat och som gödselråvara.

Svaveldioxid

myrkyllinen

Svaveldioxid är en färglös gas som har stickande lukt och syrlig smak. Den är tyngre än luften och kan i höga halter orsaka livsfarliga lungskador. Svaveldioxid kan också skada växter. Svaveldioxid är inte explosiv, men kan reagera med metaller varvid explosivt väte frigörs. Svaveldioxid används industriellt bl.a. för tillverkning av svavelsyra, gödsel och pappersmassa.

Flytande gaser

flammabl1

Flytande gaser består av propan, butan eller blandningar av dem. De är färglösa, tyngre än luften och illaluktande, och transporteras antingen i tryckkärl eller i cisternvagnar. När dessa gaser blandas med luft är de explosiva och mycket brandfarliga. Gasen samlas i sluttningar och trycker undan luften, varvid ett gasmoln kan orsaka kvävning. Flytande gaser orsakar inte förgiftning, men de har en sövande effekt.

Skydd mot giftiga gaser

Om ett giftigt ämne i luften orsakar fara för människor, ger myndigheterna den allmänna farosignalen antingen med fast alarmanordning eller lokalt med mobila larmsystem.

Sök dig inomhus. Skyddsrum skall inte användas vid gasfara. I lugnt väder och vid svag vind håller sig gasen nära markytan och samlas i svackor och källare. Gasen kommer inte lätt in i lokaler om ventilationen kopplas bort samt fönster och dörrar stängs.

Luften i en lägenhet byts normalt ut ungefär en gång per timme eller ett par timmar. Om gasutsläppet varar högst en halv timme och rummen vädras ordentligt efter det, andas människor in 5–10 % av den dos de skulle få utomhus. Ventilationen kan stoppas genom att man stänger alla dörrar, täpper till ventiler på ventilationskanaler och tejpar fast fönster- och dörrspringor. Om läckaget är nära och ett tungt gasmoln ligger på marknivå är man bäst skyddad uppe i de högsta våningarna av huset.

Åtgärder under gasfara

yleinenvaaramerkkiVid gasfara ges den allmänna farosignalen

Den allmänna farosignalen är en oavbruten stigande och fallande ljudsignal eller en varning som myndigheterna ger med högtalare.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen:

  • Sök dig inomhus. Stanna där.
  • Stäng dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilationsanordningar.
  • Koppla på radion och vänta lugnt på anvisningar.
  • Undvik att använda telefon så att linjerna inte blockeras.
  • Avlägsna dig inte från området utan uppmaning av myndigheterna, annars kan du på vägen bli utsatt för fara.

Vid gasfara skall du dessutom observera följande:

Om du befinner dig inomhus och känner gaslukt:

  • Andas genom ett fuktigt klädesplagg.
  • Håll dig i de övre våningarna tills faran är över.
  • Lyssna på radion.

Om du är ute och inte lyckas komma inomhus:

  • Skynda dig undan gasen i vindens tvärriktning.
  • Försök hitta en högre plats i terrängen, till exempel på en backe.
  • Andas genom ett fuktigt klädesplagg, gräs, torv eller mossa.

Explosionsfara

rajah

Vid en explosion frigörs en stor mängd energi. Explosionen orsakar en tryckvåg som helt kan förstöra den närmaste omgivningen och orsaka stora skador även på längre avstånd. Byggnader kan skadas så illa att de rasar ännu efteråt.

Tryckvågen efter en explosion orsakar människor desto svårare skador ju närmare olycksplatsen de befinner sig. Det som skadas först är öronens trumhinnor. Stenblock och skärvor som flyger omkring orsakar också stor skada. Explosionen framkallar hetta, vilket kan leda till brännskador och eldsvådor.

En explosion kan orsakas av explosiva medel, vapen eller ångor och gaser som är under stort tryck. Även det fina dammet av trä och säd kan explodera.

Explosioner kan också inträffa hemma, eftersom många brandfarliga kemikalier som allmänt används i hemmen kan fatta eld och explodera om de hanteras på fel sätt. I synnerhet lättantändliga brandfarliga vätskor är farliga, liksom flytande gas och stadsgas.

Industrin använder stora mängder av explosiva kemikalier som trots skyddsåtgärder kan explodera. Ångpannor, tryckbehållare och andra anläggningar innebär också en risk för explosion.

Lättantändliga och explosiva ämnen och anläggningar måste alltid hanteras med omsorg enligt anvisningar och säkerhetsföreskrifter. Vet man inte hur de används skall man inte röra dem. Kontakta genast myndigheterna om du ser att någon hanterar explosiva ämnen på ett vårdslöst sätt.

Strålningsrisk

Sannolikheten för allvarlig strålning är liten i Finland. Eftersom risken ändå finns, har myndigheterna beredskap för en sådan situation. Strålningsläget övervakas kontinuerligt i hela landet och även små avvikelser rapporteras omedelbart. Vid strålningsfara informeras allmänheten genast via tv och radio.

Vid strålningsfara är förfarandet likadant som vid andra miljöolyckor. Om strålningsmängden förutsätter omedelbara åtgärder, informeras allmänheten med den allmänna farosignalen. Då skall man söka sig inomhus och lyssna på radio och tv. Via dem ges närmare anvisningar till exempel om jodtabletter, hur man skyddar maten samt om det är tryggt att gå ut. Anvisningar för strålningsfara ges också i början av telefonkatalogen.

Vid omedelbar strålninsfara ges den allmänna farosignalen.

yleinenvaaramerkki

Gör så här

Sök dig snabbt inomhus

Att söka sig inomhus är ett snabbt sätt att skydda sig och skyddar även vid allvarliga kärnkraftsolyckor. Detta gäller områden som befinner sig på över 20–30 kilometers avstånd från reaktorn. Källarvåningen och byggnadens innersta delar ger det bästa skyddet. Vanligen måste man hålla sig inomhus i några timmar eller högst ett dygn. Om det skett en explosion i ett kärnkraftverk måste man söka sig till ett skyddsrum.

Stäng fönster, dörrar och ventilationsanordningar.

Du kan hindra radioaktiva ämnen från att tränga in i bostaden genom att täta fönster- och dörrspringor till exempel med målartejp, stänga vädringsluckor och stänga av maskinell ventilation. När det radioaktiva nedfallet passerat området vädras lokalerna omsorgsfullt enligt myndigheternas anvisningar.

Följ anvisningarna som ges via radion

kuva2

Myndigheter ger anvisningar i radio och tv om vad man skall göra. Brådskande meddelanden sänds via alla kanaler och de avbryter pågående program. Medborgarna varnas via radion vid omedelbar livsfara eller när risk för stora miljö- eller andra skador föreligger.

Nödmeddelandena sänds via alla radiostationer samtidigt. Nödmeddelandet avbryter pågående program. Myndigheternas anvisningar kan också läsas på text-tv:s strålningssida 867 och på räddningstjänstens sida 868.

Använd inte telefonen så att linjerna inte blockeras.

Jodtabletter bara på rekommendation av myndigheterna

Jodtabletter skyddar sköldkörteln mot radioaktivt jod. De skall inte tas förrän myndigheterna har uppmanat att göra det. En jodtablett förlorar sin skyddande effekt om den tas för tidigt eller för sent.

Skydda mat och vatten

Andra livsmedel än konserver måste skyddas i plastpåsar mot radioaktivt damm och dricksvattnet i tätt förslutbara behållare. Kylskåp och frysbox är lämpliga förvaringsplatser.

Utomhus

Om du är tvungen att gå ut, använd andningsskydd, en handduk eller hushållspapper framför munnen för att skydda andningsvägarna. Klä på dig en tät dräkt, till exempel regnrock med huva och gummistövlar. Lämna kläderna i tamburen när du kommer in och tvätta dig omsorgsfullt. Om det blir nödvändigt att lämna huset medan området rengörs, sker det inte förrän nedfallet har passerat och luften blivit fri från farliga ämnen.

Skydd av djur

På landet skall djuren hållas inomhus. Foderupplag och dricksvatten skyddas med täta plastöverdrag. Åtgärderna vidtas redan vid lindrigt strålningsläge eftersom radioaktiva ämnen lätt överförs till mjölk och kött. Omsorgsfullt skydd av husdjur och foder minskar för sin del den stråldos som människor får av livsmedel.

Vad är strålning?

Strålning är en naturlig del av vår livsmiljö. Radioaktiva ämnen och till exempel röntgenapparater sänder joniserande strålning. Ickejoniserande strålning är bl.a. UV-strålning, solljus, värmestrålning, radiovågor och mikrovågor.

Joniserande strålning har genom sin energi förmåga att slå ut elektroner ur atomer och sönderdela molekyler i ett ämne. I värsta fall kan skadorna leda till cancer eller andra hälsoskador. Joniserande strålning är partikelstrålning (alfa- och betastrålning) eller elektromagnetiska vågor (gammastrålning).

Ickejoniserande strålning har inte tillräckligt med energi för att slå ut elektroner från atomerna i mellansubstansen. Ickejoniserande strålning utgörs av elektromagnetiska vågor.

Gammastrålningen från radioaktiva ämnen samt röntgenstrålningen från röntgenapparater kan passera genom materia, såsom människokroppen eller byggnadernas väggar. Alfapartiklar kan inte tränga igenom människans hud, men de kommer in i kroppen till exempel via andningen. Betapartiklar kan däremot passera huden. Ämnen som utsänder alfa- eller betastrålning kan vara farliga vid kontakt med huden eller om de hamnar i kroppen via andningen eller via livsmedel.

När strålningen passerar luften och olika material avtar dess intensitet. Man kan skydda sig mot strålningens effekter genom att hålla sig på tillräckligt långt avstånd från det radioaktiva ämnet eller genom att använda tillräckligt tjockt skydd. Själva strålningen gör inte målet radioaktivt. Till exempel blir man inte ”strålande” efter en röntgenbild.

Radioaktiva ämnen kan spridas i miljön till exempel till följd av en kärnkraftsolycka. De sprids med vinden och landar i form av damm eller med regnet och kan spridas på långa avstånd från olycksplatsen. Man skyddar sig mot radioaktiva nedfall genom att hindra ämnena från att komma i kontakt med huden och i kroppen via andningsluft och mat. Människor måste hålla sig inomhus till det radioaktiva nedfallet har passerat området.

kuva3_400

Strålningsrisk kan förekomma

Strålning och radioaktiva ämnen används inom medicin, industri, forskning, energiproduktion och vapenindustri. Användning av kärnvapen eller en allvarlig kärnkraftsolycka kan i värsta fall orsaka strålningsrisk och utsätta människor för en skadlig mängd strålning. Radioaktiv strålning i naturen orsakar inga risksituationer.

Strålrisk

Olyckor till följd av att radioaktiva ämnen använts inom medicinsk vård, industri eller forskning orsakar en risksituation endast på den plats där de använts, i de flesta fall inomhus. Miljörisker i samband med olyckor som inträffar under transportering av radioaktiva ämnen påverkar endast områden på några hundra meters avstånd från olycksplatsen.

Det finns detaljerade planer för skydd mot radioaktiv strålning i de närmaste områdena kring kärnreaktorerna i Lovisa och Olkiluoto. Det finns riksomfattande planer för alla tänkbara situationer där strålningsrisk kan förekomma.

Den allvarligaste kärnkraftsolyckan inträffade i Tjernobyl i Ukraina den 26 april 1986. Cirka 200 personer drabbades av direkta hälsoeffekter. Av dem avled över 30 inom en kort tid efter olyckan.

I Vitryssland, norra delar av Ukraina och västra Ryssland kontaminerades stora markområden av det radioaktiva nedfallet. Till följd av olyckan evakuerades år 1986 sammanlagt 116 000 personer. Senare har tiotals tusen människor tvingats lämna sina hembyar.

Effekterna av nedfallet påverkade en stor del av västra Europa. Också i Finland var nedfallet betydande. Fortfarande upptäcks spår av nedfallet i livsmedel som härstammar från naturen, t.ex. vilt, insjöfiskar, svampar och bär. Alla produkter kan trots det ätas normalt utan risk. I Finland innebär olyckan i dag en ökning av den årliga stråldosen med mindre än en hundradel.

Den enda formen av cancer som statistiskt sett ökade efter Tjernobyl-olyckan var sköldkörtelcancer hos barn. I Vitryssland, Ukraina och Ryssland har 1 800 fall av sköldkörtelcancer upptäckts hos personer som inte fyllt 18 år. Mindre än en procent av de insjuknade har avlidit. Den största risken för cancer har personer som vid olyckstidpunkten inte hade fyllt 5 år.

Strålningen övervakas effektivt

Det finns ett nätverk av automatiska mätstationer som kontinuerligt mäter gammastrålningen i hela landet och rapporterar de minsta avvikelser till Strålsäkerhetscentralens jour och Helsingfors nödcentral. På  Strålsäkerhetscentralens (STUK) webbplats hittar du den senaste informationen om extern strålning på närmare 300 orter.

STUK uppföljer kontinuerligt radioaktiviteten i luft, miljö och livsmedel. I situationer där strålningsfara föreligger effektiveras uppföljningen.

Becquerel och sievert

Strålningsmängden eller -aktiviteten mäts i becquerel (Bq), som är ett mycket noggrant mått. En becquerel betyder att det sker ett sönderfall per sekund i det radioaktiva ämnet. Den normala aktiviteten i människokroppen är 5 000–10 000 becquerel. Om det finns tusentals becquerel av radioaktiv jod-131 i en kubikmeter luft, rekommenderar myndigheterna intag av jodtabletter för att skydda sköldkörteln.

Enheten sievert (Sv) anger hur farlig strålningen är. En sievert är en mycket stor stråldos. Den genomsnittliga årliga strålningsmängden per person i Finland är cirka 4 millisievert eller 4 tusendels sievert. Största delen orsakas av naturliga källor. Radongasen i inomhusluften orsakar en dos på i genomsnitt två millisievert per år. Den kosmiska strålningen direkt från jordmånen och från de radioaktiva ämnen som finns i människans kropp orsakar varje finländare en stråldos på i genomsnitt en millisievert per år. Tjernobyl-olyckan ger finländarna under 50 års tid sammanlagt en cirka 2 millisieverts stråldos.

Strålningsstyrkan beskrivs i form av doshastighet vars måttenhet är sievert per timme (Sv/h). Vanligen används enheten mikrosievert per timme (μSv/h). Den naturliga bakgrundsstrålningens doshastighet i Finland är 0,05-0,30 μSv/h. Om den externa strålningens doshastighet är över 100 μSv/h måste man söka skydd inomhus.

Halveringstiden för ett radioaktivt ämne betyder den tid inom vilken det radioaktiva ämnet sönderdelas till dess halva mängd återstår. Halveringstiderna för kortlivade ämnen räknas i bråkdelar av en sekund. Jod-131 halveras på cirka åtta dagar. Uran-235 som används vid produktion av kärnkraft halveras inte förrän efter 700 miljoner år.

kuva5_400

Finländarnas årliga effektiva doser från olika källor och motsvarande doser i världen i genomsnitt enligt UNSCEAR 2000.
Finland (mSv) Världen/UNSCEAR 2000 (mSv)
Radon i inomhusluft 2,0 1,2
Naturlig radioaktivitet i kroppen 0,36 0,31
Extern strålning från jordmånen 0,45 0,48
Kosmisk strålning från rymden 0,33 0,38
Medicinska röntgenundersökningar 0,5 0,4
Medicinska radioisotopundersökningar 0,03 0,03
Kärnvapenprov och nedfall från Tjernobyl 0,02 0,007
Sammanlagt 3,69 2,81

Hälsoeffekter av strålning

Om stora mängder av radioaktiva ämnen har spridits i miljön till följd av en olycka skall människor och djur skyddas så att den stråldos de utsätts för blir så liten som möjligt. Strålningen medför en ökad risk för cancer.

Enligt bedömningar orsakar en stråldos på 10 millisievert ett cancerfall per 1000 invånare (sannolikheten för cancer är då 0,001). Man måste komma ihåg att rökning orsakar en mycket större sjukdomsrisk: av ettusen rökare insjuknar sannolikt etthundra i lungcancer (sannolikheten 0,1). Majoriteten av människor klarar små stråldoser utan att bli sjuka.

En människa kan på några veckor avlida av strålsjukdom om hon under några dagars tid utsätts för mycket stora stråldoser (över 3 000 millisievert). En så stor dos kan man endast få i omedelbar närhet av en allvarlig olycka. De som bodde i Hiroshima och Nagasaki under atombombningen 1945 och de ukrainska brandmännen som släckte den brinnande reaktorn efter Tjernobyl-olyckan 1986 insjuknade i akut strålsjukdom.

Jodtabletter skyddar sköldkörteln

Vid strålningsolycka kan myndigheter uppmana befolkningen att inta jodtabletter. Vid exponering för strålning hindrar jodtabletterna ansamling av radioaktiv jod i sköldkörteln. Efter ett halvt dygn från den tidpunkt man blivit utsatt för strålning är jodtabletterna redan ineffektiva och därför är det viktigt att man noga följer myndigheternas anvisningar.

Jodtabletter bör skaffas i förväg på apoteket. Barn, gravida och ammande mödrar är i största behov av det skydd som tabletterna ger. De som är allergiska mot jod får inte ta tabletter. Jodtabletter skyddar inte mot extern strålning och inte heller mot andra radioaktiva ämnen än jod. Jodtabletter skall aldrig tas utan uppmaning av myndigheterna.

Radon går att bli av med

Den största orsaken till strålning i Finland är den radonhaltiga jordluften som sugs in i byggnader. Radonhalterna i bostäder och på arbetsplatser är exceptionellt höga i Finland och i Sverige. Orsaken är att marken och berggrunden innehåller rikligt med uran och att våra grusåsar är luftgenomsläppliga. Under kalla årstider är lufttrycket inomhus lägre än utomhus vilket gör att markradonet lätt sugs in via sprickor i husgrunden. Dessutom är ventilationen ofta dålig i våra bostäder.

Ett egnahemshus kan ha upp till 10 000 becquerel radon per kubikmeter i inomhusluften. Ett års vistelse i ett sådant hus orsakar en stråldos på cirka 200 millisievert.

Det lönar sig att mäta radonhalten i bostaden, eftersom det genom tekniska arrangemang är helt möjligt att minska radonhalten i inomhusluften. Redan när ett hus byggs bör man använda byggnadsteknik som hindrar radon från att tränga in i huset. Efter rökning är radon den största orsaken till lungcancer.

Fyrverkeri

När du avfyrar fyrverkeripjäser bör du vara extra noggrann och följa alla säkerhetsråd till punkt och pricka. Visa hänsyn till andra människor och omgivningen. Läs noga bruksanvisningen, eftersom försummelser kan leda till allvarliga skador, till exempel brännskador och ögonskador.

Fyrverkeripjäser får avfyras på nyårsafton, sex timmar före och sex timmar efter tolvslaget på natten då det nya året börjar. Regeln gäller fyrverkeripjäser som får användas av 18 år fyllda. Sådana är nästan alla raketer och stora smällare. Polisen har rätt att beslagta fyrverkeripjäser från minderåriga och berusade.

Högst 5 kg fyrverkeripjäser får förvaras i en bostadslägenhet eller ett rum där människor vanligen vistas. Fyrverkeripjäser skall förvaras utom räckhåll för minderåriga på ett torrt ställe bakom lås, om bruksanvisningen för produkten inte förutsätter något annat.

702_400

Använd skyddsglasögon när du avfyrar fyrverkerier eller ser på dem. Skyddsglasögonen skyddar dina ögon mot gnistor. Fyrverkerier får aldrig fyras av mot andra människor, byggnader, annan egendom eller brandfarligt material.

Närmare information finns på Säkerhetsteknikcentralens webbplats.

Avfall

Den bästa avfallshanteringen är att man producerar så lite avfall som möjligt. När det alltid ändå uppstår avfall är det värt att tänka efter om föremålet eller dess delar skulle kunna återanvändas på annat sätt eller av en annan användare. Till exempel glasburkar kan användas som på många sätt och kläder som blivit för små kan ges till en kompis eller säljas på loppmarknad.

Konsumenter kan skydda miljön genom omsorgsfull avfallshantering. Olika former av avfall, som papper, kartong, glas, metall, köks- och trädgårdsavfall och farligt avfall skall sorteras och placeras i för ändamålet avsedda soptippar eller mottagningsplatser.

De kommunala miljömyndigheterna och rådgivarna på bolag som sköter avfallshanteringen i området ger råd om hur både hushåll och företag kan minska sitt avfall och utveckla sin avfallshantering. Mer information om regional och nationell avfallsplanering samt om lagstiftningen ges av de regionala miljöcentralerna och Finlands miljöcentral.