Skydda dig själv och andra


Skydda dig själv och andra

Denna webbtjänst finns till för att vi ska kunna undvika faror och förebygga olyckor. Trots alla försiktighetsåtgärder kan vi under vårt liv råka ut för små eller stora nödsituationer, till och med storolyckor. I sådana situationer är det viktigt att vi handlar på rätt sätt redan innan räddningspersonalen anländer.

Vid brand är de första minuterna livsavgörande. Också vid drunkning, hjärtinfarkt och många andra olyckor kan vanliga människor rädda liv om de kan ge första hjälpen. Vi måste kunna rädda oss själva och dem som finns i närheten, kalla på hjälp och minimera konsekvenserna av olyckan. Var och en av oss kan lära sig hur det går till.

Att ta en kurs i första hjälpen är en bra idé. När olyckan är framme är det för sent att öva sig. Den kortaste kursen i första hjälpen tar bara tre timmar!

Detta material kan också användas till säkerhetsutbildning och är nyttigt till exempel för personer som svarar för säkerheten och beredskapen i bostadshus.

Den som är klok är försiktig

Att tänka på olyckor kan väcka stor ångest om man inte vet hur man kan skydda sig. Vuxna människor brukar lätt överföra allt som har med säkerhet att göra till professionell räddningspersonal och myndigheter och på det sättet förbise risker i sin egen närmiljö. Handboken om säkerhet är avsedd för varje finländare. Största uppmärksamheten riktas till situationer där faran är störst. De flesta olyckor i Finland som leder till skador eller död inträffar hemma och under fritiden.

De flesta olyckor kan förebyggas med hjälp av enkla metoder. Även eldsvådor, brott och andra misshag kan undvikas. Ingen ska heller underlåta sig att bli ett våldsoffer – varken på jobbet, i skolan eller hemma.

Också barn lär sig snabbt att förebygga olyckor och skydda sig i nödsituationer. Genom lek kan de öva sig i att rädda sig ur en eldsvåda. De lär sig ringa till nödnumret 112. Barn kan ställa goda frågor; för dem är säkerheten inte lika självklar som för vuxna.

Det är klokt att vara försiktig, och att hjälpa en nödställd medmänniska kan kräva mycket mod. Att skydda livet och att hjälpa sina grannar är viktiga värderingar i livet som också borde överföras till följande generation. lapsenturvaistuin_200

Barn och unga vill vara modiga i kompisarnas ögon. Det beror på de vuxnas exempel om barn lär sig att mod betyder att man är försiktig och inte dumdristig. Bilbälten, säkerhetslås, säker sex, reflexer, cykelhjälmar och brandvarnare hör till det moderna livet!

 

Säkerheten finns mellan öronen

Var och en måste själv hitta den rätta attityden till säkerhet. Man bör utveckla en ny inställning till olyckor. Enlig undersökningen Suomalainen turvallisuus 2003 (Säkerheten i Finland) var 73 procent av alla olyckor hem- och fritidsolyckor. Ändå var samma andel av befolkningen, 73,5 procent, inte alls oroliga över hem- och fritidsolyckor.

Den egna säkerhetsattityden påverkar inte bara ens egen säkerhet, utan också andras. I synnerhet måste man tänka på dem som har nedsatt funktionsförmåga. Barn, äldre och utslagna är på ett avgörande sätt beroende av närstående människor.

Den rätta attityden är en bra utgångspunkt, men säkerhet är också något man kan lära sig. Det finns till exempel kurser som ordnas av de regionala räddningsförbunden, brandkårerna och Finlands Röda Kors. Säkerheten i hemmet blir bättre när man ser till att riskerna är under kontroll.

 

Olycksfall kan förebyggas genom samarbete

Säkerhet är både en rättighet och en plikt. Vi har alla ansvar för att vi inte genom våra egna handlingar äventyrar andras eller vår egen säkerhet. Säkerheten tar sig uttryck i människornas attityder, värderingar, kunskaper, färdigheter och vilja. Arbetet för att öka säkerheten sker i samarbete med andra myndigheter, sammanslutningar och individer.

Noll olyckor-tänkandet borde utsträckas till alla individer och gälla både värderingar och attityder i arbetet, trafiken, hemma och under fritiden. Noll olyckor-tänkandet innebär ”nolltolerans” där inte ett enda olycksfall accepteras. Olyckor inträffar inte av sig själv. Av alla risksituationer kan man lära sig något. Man både kan och måste omedelbart reagera på säkerhetsbrister som man själv observerar i sin omgivning. Varje människa kan också självmant skaffa sig beredskap för eventuella risksituationer.

Säkerhetskulturen återspeglas som konsekvent verksamhet och som klokhet i levnadsvanorna. Det är ett tänkesätt som gäller oss alla. En god säkerhetskultur innebär att

  • människor och olika sammanslutningar vill och kan ta hänsyn till säkerhetsfrågor i sin verksamhet
  • arbetet för säkerheten sker i ett nära samarbete med myndigheter, sammanslutningar och invånare.

Räddningslagen innehåller ett flertal bestämmelser som förpliktar både räddningsmyndigheter och medborgare och som främjar en god säkerhetskultur och minskar antalet olyckor:

  • Enskilda individer, fastighetsägare, företag och institutioner ska på eget initiativ skaffa sig beredskap för risksituationer.
  • I en nödsituation ska var och en varna dem som är utsatta för fara, göra en nödanmälan och vidta räddningsåtgärder efter bästa förmåga.
  • Alla är skyldiga att förebygga eldsvåda och andra olyckor.
  • Alla är skyldiga att skaffa en brandvarnare till sin bostad.
  • Bostadshus med minst fem bostäder samt företag och inrättningar ska göra upp en räddningsplan varav framgår hur uppkomsten av farliga situationer förebyggs och vilka åtgärder som vidtas i olika situationer med överhängande fara eller olycka.
  • Räddningsväsendets sakkunskap behövs för att säkerhetsfaktorer ska kunna beaktas vid planering, byggande, underhåll och säker användning av byggnader.
  • Räddningsmyndigheter förebygger olyckor även genom övervakning, brandsyn och sotning.
  • Räddningsväsendet lär människor identifiera orsaker till fara, förebygga olyckor samt att handla på rätt sätt vid olyckor.
  • Räddningsväsendet ger handledning i varsam hantering av brandfarliga ämnen och apparater.

Räddningsväsendets uppgifter handhas av räddningsmyndigheterna. Statens räddningsmyndigheter är inrikesministeriet och länsstyrelserna. karttaDe regionala räddningsverken svarar för räddningsväsendet inom sina regioner. Landet är indelat i 22 regioner för räddningsväsendet.

Utöver brandmyndigheterna är ett flertal andra myndigheter skyldiga att delta i räddningsverksamheten och befolkningsskyddet. Sådana är till exempel Nödcentralsverket, polisen, gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten, social- och hälsomyndigheterna, ämbetsverk och inrättningar samt affärsinrättningar som svarar för jord- och skogsbruket, miljömyndigheterna, myndigheterna som svarar för person-, gods- och datatrafiken samt ämbetsverk och inrättningar som svarar för strålsäkerheten och vädertjänsten.

Medborgarorganisationer stöder myndigheterna i att sköta räddningsväsendet. Vid sidan av sin egentliga verksamhet utbildar de frivillig personal för räddningsbranschen, handleder medborgare och publicerar informationsmaterial. För medborgarna finns en särskild organisation Suomen Pelastusalan Keskusjärjestö (SPEK), som täcker alla delområden inom räddningsväsendet. Försvarsutbildning rf ordnar utbildning i säkerhetsfrågor.

Egen beredskap

Räddningslagens 8 § förpliktar var och en till beredskap på eget initiativ. Egen beredskap innebär skyldighet att förebygga olyckor, att skydda människor, egendom och miljö vid överhängande fara samt att vidta sådana räddningsinsatser som man på egen hand förmår göra. En skriftlig plan, s.k. räddningsplan, för egen beredskap krävs bl.a. för bostadshus med minst fem bostäder.

Var och en kan i sitt hem ha beredskap för olika olyckor och farliga situationer. Någon skriftlig plan behövs inte. Det är bra att tänka efter vilka farliga situationer som kan uppstå hemma, hur de kan förebyggas och hur man lämnar bostaden till exempel vid eldsvåda, hur man släcker en begynnande eldsvåda, om man kommer ihåg nödnumret, om man kan ge första hjälpen osv. Tips för egen beredskap och för förbättrad säkerhet i hemmet finns, förutom i denna handbok, på webbplatserna som anges i början av handboken. Var och en kan vara beredd i förväg. Huvudsaken är att man känner till sina möjligheter. Den egna attityden till säkerhet och de egna färdigheterna är avgörande.

Räddningsplan

Det är viktigt att man tar hand om säkerheten för invånare, egendom och miljö redan innan olyckor inträffar. Säkerhetsarrangemangen i bostadshus, företag och publikevenemang regleras för sin del av räddningslagen (468/2003) och statsrådets förordning om räddningsväsendet (787/2003) som innehåller bestämmelser om grundläggande säkerhetsfrågor såsom förebyggande av skador och olyckor, åtgärder i nödsituationer samt räddning vid undantagsförhållanden. Att ta hänsyn till säkerheten är en viktig del av den dagliga verksamheten i bostadshus, företag, ämbetsverk och olika publikevenemang.

Husets räddningsplan
En viktig del av att främja säkerheten är att uppgöra och uppdatera husets räddningsplan. Syftet med planen är att förutse och förebygga risksituationer som kan uppstå i bostadshuset. Samtidigt utreds, utnämns och utbildas den säkerhetspersonal som behövs, och den övriga personalen eller invånarna görs förtrogna med planen.

Bostadsbolag som har minst fem lägenheter ska ha en skriftlig räddningsplan. Den består av ett sammandrag av bostadsbolagets säkerhetsarrangemang och innehåller anvisningar om åtgärder som vidtas om en olycka inträffar.
Räddningsplanen inleds med en kartläggning av farliga platser i de byggnader som ingår i bostadsbolaget och de faror som kan orsakas av miljön, t.ex. närliggande industrianläggningar eller livligt trafikerade gator. Därefter utreds på vilka sätt farorna kan minskas och hur man i huset och lägenheterna kan ha beredskap för olyckor. För eventuella nödsituationer uppgörs instruktioner som delas ut till alla invånare. Därtill bör personer som svarar för bostadshusets säkerhet utses och utbildas samt säkerhetsmaterial anskaffas.
Planen kan vara fritt formulerad, men det är lättast att komma i gång genom att fylla i blanketterna för bostadshusets räddningsplan. Blanketter finns till exempel på  www.spek.fi/turvallisuussuunnittelu

Invånarna är viktiga för husets säkerhet
Varje invånare kan påverka husets dagliga säkerhet genom att förebygga brott, bekämpa olyckor och förbättra brandsäkerheten. Som förebyggande säkerhetsåtgärd kan invånarna handledas i säkra beteendemönster i sina egna hem och i husets gemensamma lokaler.
Om en olycka inträffar är skadorna mindre ifall husets invånare genast vet vad de skall göra under de första minuterna efter olyckan. Invånarna bör få information om hur de gör nödanmälan och vad de skall göra till exempel om det uppstår en brand, olycka, vattenskada, ett elavbrott eller någon annan skada i huset.

Säkerheten i huset får ökad betydelse i undantagsförhållanden
I undantagsförhållanden är de särskilt viktigt att boendet är tryggt och att man själv vet vad man skall göra. Nödnumret kan då vara upptaget. Alla som bor i huset bör känna till den allmänna farosignalen och hur man skyddar sig inomhus. Skyddsrummet skall vara i skick och färdigt att användas.

Utbildning i säkert boende
Det lönar sig inte att försöka lösa säkerhetsfrågor på egen hand. Det finns utbildning till hands för dem som ansvarar för säkerheten i huset. Utbildning ordnas bl.a. av de regionala räddningsförbunden och räddningsverken som ger närmare information om kurser.

Räddningsplaner för publikevenemang
I olika evenemang är det viktigt att publiken inte utsätts för fara och att säkerhetsarrangemang har gjorts. Den som ansvarar för evenemanget skall ta hänsyn till risker och farliga situationer som kan uppstå och ha beredskap för sådana. Planen genomförs i samarbete mellan olika myndigheter.

Hemförråd

Oväntade situationer är lättare att klara om man har ett hemförråd. I praktiken innebär det att man skaffar hem en extra mängd mat och andra förnödenheter som behövs varje dag. Förrådet bör räcka till för några dagar eller upp till en vecka. Det består av vanliga livsmedel och förnödenheter som kompletteras i takt med användningen. Då är varorna alltid färska och användbara.

Många orsaker kan leda till en oväntad situation där det inte är möjligt att gå till butiken och handla. Den som bor ensam kan bli sjuk eller en familjemedlem kan insjukna. Samhället är sårbart; det kan bli strejk, trafikförbindelser kan vara avbrutna eller vardagen kan störas av ett omfattande elavbrott. Det kan också inträffa en olycka som gör att butikerna i omgivningen stängs eller att man inte kan gå ut. Störningar i distributionen kan hindra varor från att bli transporterade till butiker och även hindra besök till butiken.

703_400

Varje familj har sitt eget hemförråd som

  • består av vanliga livsmedel
  • kan variera till innehållet beroende på hushållets matvanor
  • innehåller bl.a. kärl för lagring av vatten, läkemedel, jodtabletter samt nödvändiga hushållsartiklar
  • räcker till för en vecka – lagret används och kompletteras kontinuerligt

Den lagrade mängden för en person kan exempelvis bestå av följande varor:

0,5 kg potatis, 0,5 kg ris och makaroner, 0,5 kg olja och matfetter, 0,5 kg socker, 1 l UHT-mjölk samt vatten efter behov.

Dessutom behövs 16 l + 1 kg drycker, vatten, respektive godis, 1,5 kg bröd och spannmålsprodukter, 1,3 kg mjölk och mjölkprodukter, 1 kg frukt och bär, 1,5 kg grönsaker och rotsaker, 1 kg kött, fisk, höns och ägg.

Kom ihåg att särskilt tänka på barn, gamla och sjuka! Kom ihåg att lagra vatten!

I hemförrådet ingår nödvändiga hushållsprodukter som bör lagras för samma tid som livsmedel. Sådana är bl.a. personliga läkemedel, hygienartiklar, blöjor, radio och batterier samt ficklampa och batterier.

De vanligaste olyckorna i Finland

De mest sannolika olyckorna som medborgarna anser sig kunna råka ut för är trafikolyckor eller olyckor i hemmet. Enligt en undersökning som gällde finländarnas attityder till räddningsverksamhet (Pelastusasenteet 2005) trodde två av fem finländare att de i framtiden skulle drabbas av en olycka på arbetsplatsen, en eldsvåda eller en kärnkraftsolycka i Finlands närområde. Var tredje förutser en stor miljökatastrof, t.ex. en oljekatastrof, och omkring var femte anser att en naturkatastrof, t.ex. översvämning eller storm åtminstone i viss mån är sannolik.

Storolyckor är till all lycka ganska sällsynta i vårt land. Mindre olyckor är däremot alltför vanliga. I vårt land inträffar årligen cirka 700 000 hem- och fritidsolyckor. Till följd av dem behöver 50 000 personer sjukhusvård och 2 000 avlider. Av alla olyckor och våldsdåd som leder till skada inträffar cirka två tredjedelar i hemmet, under idrottsaktivitet eller annan fritid.

Hemmet kan vara en farligare plats än vad man tror. Dagligen blir över 100 personer intagna på sjukhus på grund av olycka som inträffat i hemmet, och ett ännu större antal personer får läkarvård för skador. Eldsvådor inträffar också varje dag. Brandkårerna släcker cirka 12 000 eldsvådor varje år av vilka 3 200 är bostadsbränder. Det är en inbillning att ett hem i ett stenhus i innerstaden inte kan brinna med lika stora skador som ett egnahemshus av trä!

Varje år avlider cirka 100 personer i eldsvådor och cirka 1 300 blir intagna på sjukhus, varav nästan hälften är barn. Varje år söker cirka 13 000 personer läkarvård. Dödsfall orsakas vanligtvis av giftig rök från brinnande möbler. Den vanligaste orsaken till eldsvådor är oaktsamhet.

Antalet trafikolyckor har minskat betydligt tack vare upplysningskampanjer. Trots det dör varje år cirka 400 personer i trafiken, vilket är en femtedel av dödsoffren för hem- och fritidsolyckor.

Tack vare aktivt arbetarskydd har också antalet olycksfall i arbetet minskat. Årligen skadas cirka 200 000 personer och omkring 40 avlider.

Allvarliga miljöolyckor inträffar sällan i Finland. I de cirka 2 000 oljeolyckor som årligen inträffar ingår även små trafikskador där olja runnit från bilen i omgivningen. I grundvattenområdet är ett oljeläckage en allvarlig risk, eftersom en enda droppe olja räcker till att förstöra dricksvattnet.

Allvarlig strålningsrisk är osannolik i Finland. Information om störningar i kärnkraftsanläggningar sprids snabbt också när ingen strålningsrisk föreligger. Eftersom strålning inte kan upptäckas med de mänskliga sinnena är informationen särskilt viktig. Myndigheter har beredskap också för stora strålningsolyckor samt för radioaktivt nedfall från andra länder.

Instruktioner för farliga situationer

För att man skall kunna hjälpa sig själv och andra behövs kunskap om risker och information om hur farliga situationer kan undvikas. Det är också viktigt att kunna handla rätt i risksituationer och olyckor.

Vid faror och nödsituationer varnar myndigheter befolkningen med den allmänna farosignalen och genom att utfärda meddelanden. Den allmänna farosignalen varnar folk som är utomhus om en omedelbart hotande fara. Den första och oftast tillräckliga åtgärden är att man söker sig inomhus och handlar enligt instruktioner. Varje människa bör känna till den allmänna farosignalen och kunna handla på rätt sätt när den hörs.

Myndigheternas meddelanden sänds via radio eller tv. De är antingen nödmeddelanden om omedelbart hotande fara eller andra meddelanden som varnar om icke omedelbar fara för människoliv eller egendom.

Varje människa är skyldig göra nödanmälan vid en farlig situation eller olycka.

Allmänna farosignalen

Allmänna farosignalen varnar befolkningen om en omedelbar hotande fara. I tätorter ges signalen med ett fast larmsystem och utanför tätorter med mobila larmapparater som installerats på fordon. Farosignalen uppmanar folk som är ute att söka sig inomhus. Efter allmänna farosignalen ges information i radion om orsaken samt anvisningar om hur man skall skydda sig. Den allmänna farosignalen ges vid fara som föranleds av gas och vid strålningsfara.

yleinenvaaramerkki

Så här låter den allmänna farosignalen:

Allmänna farosignalen är en oavbruten stigande och fallande ljudsignal som varar en minut eller en varning som myndigheterna ger med högtalare. Det stigande ljudet varar 7 sekunder och det fallande ljudet likaså 7 sekunder. När faran är över ges en oavbruten jämn ljudsignal som varar en minut. Den är ett tecken på att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör allmänna farosignalen:

  • Sök dig inomhus. Stanna där.
  • Stäng dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilationsanordningar.
  • Koppla på radion och vänta lugnt på anvisningar.
  • Undvik att använda telefon så att linjerna inte blockeras.
  • Avlägsna dig inte från området utan uppmaning av myndigheterna, annars kan du på vägen bli utsatt för fara.

talo_200_02 radio_400_01 puhelin_200_01

Anvisningarna finns också på YLE:s Text-TV på sidan 868, i början av telefonkatalogen under rubriken ”När du hotas av fara” samt på räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi under rubriken Turvatietoa/Yleinen vaaramerkki.

Nödmeddelande

Oy Yleisradio Ab samt de teleföretag som avses i lagen om televisions- och radioverksamhet är skyldiga att förmedla meddelanden från myndigheter om det är nödvändigt för att rädda människoliv eller egendom eller trygga verksamheten i samhället. Myndigheten avgör om meddelandet sänds över hela landet eller regionalt.

Nödmeddelandet skall förmedlas till befolkningen utan dröjsmål. Annat myndighetsmeddelande skall förmedlas till befolkningen så fort det är möjligt utan oskäligt störande av programverksamheten.

Oy Yleisradio Ab förmedlar nödmeddelandet utan dröjsmål genom uppläsning på sina radio- och tv-kanaler samt i text-tv på Oy Yleisradios kanaler. Yleisradio förmedlar nödmeddelandena med hjälp av ett förmedlingssystem även via de kommersiella radiobolagen.

Vid förmedling av andra meddelanden använder myndigheter de telebolag vilkas täckning bäst lämpar sig för informationsbehovet. Yleisradio förmedlar andra myndighetsmeddelanden endast via Yle Radio Suomi och på text-tv:s säkerhetssidor. Myndigheten skickar andra meddelanden till Yleisradio och till de kommersiella telebolag som önskas förmedla meddelandet.

Behovet att förmedla sådana meddelanden uppstår vanligtvis i situationer som berör flera myndigheters kompetensområde. Då kan myndigheterna ha ett behov av att utfärda ett gemensamt meddelande. I ett och samma meddelande kan olika myndigheters nöd- och andra meddelanden sammanställas och behövliga anvisningar ges till allmänheten.

Ett experiment ordnas om möjligt varje år den 11 februari på nödnummerdagen för att testa systemet för nödmeddelanden.

Nödanmälan

När man råkar i nöd, skall man ringa till nödnumret 112 och göra nödanmälan. Nödnumret skall endast ringas i brådskande, verkliga nödsituationer någons liv, hälsa eller egendom eller miljön är i fara. Nödcentralsverket är den första länken i hjälpkedjan. Målet är att den första hjälpande myndigheten kontaktas redan under nödsamtalet. Via nödnumret larmas i nödsituation brandkår, ambulans, polis, sjöräddning eller krishjälp från socialväsendet.

Nödnumret 112 rings alltid utan riktnummer – också från en mobiltelefon. Numret 112 kan alltid ringas avgiftsfritt från alla telefonautomater och mobiltelefoner.700_200

  • Ring nödsamtalet själv, om du kan.
  • Berätta vad som har hänt.
  • Ange exakt adress och kommun.
  • Svara på frågorna.
  • Handla enligt de instruktioner du får.
  • Avsluta samtalet först när du får tillstånd att göra det.

I Finland pågår en reform av nödcentralerna. Räddningsväsendets och polisens separata nödcentraler blir en gemensam nödcentral för alla myndigheter. Hela landet övergår till gemensamma nödcentraler före år 2006, varvid antalet nödcentraler är sammanlagt 15.

Vad händer på nödcentralen när telefonen ringer?

På nödcentralen besvaras samtalet av en yrkeskunnig jourhavande telefonist, som gör en bedömning av hjälpbehovet och sänder rätt och ändamålsenlig hjälp på plats – ambulans, brandkår, polis eller krishjälp från socialväsendet. Jourhavande personen ger också detaljerade råd om vad som kan göras medan hjälpen är på väg. Jourhavande personen ställer enkla frågor till den som ringer för att få mer information om situationen. Vid behov hålls linjen öppen och råd ges tills hjälpen hinner fram.

hlytys112_400

Yrkesräddare rycker in

Brandkåren

Räddningsverken sköter räddningsväsendet inom sina områden som är sammanlagt 22 till antalet. Räddningsverken består av ordinarie brandkårer och frivilliga brandkårer. De frivilliga brandkårerna, anstaltsbrandkårerna och industribrandkårerna ingår i räddningsväsendet på basis av avtal.

Den finska brandkåren är ett mångkunnigt räddningsmanskap med beredskap för svåra uppdrag. Utöver släckning och räddning deltar den i förebyggandet av olyckor och eldsvådor. Brandkåren är också utbildad till att ge den medicinska första hjälpen, varvid den kan larmas till olycksplatsen innan ambulansen hinner fram. På vissa områden deltar räddningsväsendet också i sjuktransporterna, om detta särskilt har avtalats med kommunen.

Polisen

Den lokala polisen tjänstgör allmänheten på många sätt precis som brandkåren. Polisens uppgift är att trygga rätts- och samhällsordningen, upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att förebygga brott, reda ut brott och sörja för att brott blir föremål för åtalsprövning. Vid olyckor avspärrar polisen området, leder trafiken och undersöker orsakerna till olyckan. När en person är försvunnen, har polisen ansvaret för sökandet, förutom på sjöområden där räddningsåtgärderna ankommer på sjöbevakningen.

Ambulansen

Sjuktransporterna handhas av räddningsverken och privata företag, men också av vissa hälsocentraler och sjukhus samt bl.a. av Finlands Röda Kors.

Efter en allvarlig olycka är det ofta bättre att vänta på ambulansen än att transportera en svårt skadad patient med personbil. I olycksfall kan också en läkare och sjukvårdsgrupp kallas till platsen. De ger första hjälpen och akutvård på olycksplatsen och leder förstahjälpsgruppernas verksamhet.

Det hör till kommunernas skyldigheter att anordna sjuktransporter och akutvård inom ramen för sin primärvård, och denna verksamhet lyder under social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde.

Brådskande socialtjänster

Med brådskande socialtjänster avses socialvårdens jourhavande verksamhet i olika kris- och nödsituationer. Olyckor och andra farliga situationer som eldsvåda, trafikolycka, plötsligt dödsfall, försvinnande eller utsättning av person, kan orsaka behov av social hjälp vilken tid av dygnet som helst.

Begäran av brådskande hjälp från socialtjänsten kan komma via nödcentralerna. De tar emot nödsamtal dygnet runt på numret 112. Jourhavande telefonisten gör en bedömning av situationen och förmedlar begäran om hjälp till rätt person, som sedan tar över ansvaret.

Socialväsendets anställda har också hand om medborgarnas utkomst i nödsituationer. De hjälper personer som råkat ut för en olycka genom att ordna tillfällig inkvartering, mat och kläder. Socialbyrån kan också bevilja pengar i form av utkomststöd.

Den frivilliga räddningstjänsten (Vapepa)

Den frivilliga räddningstjänsten koordiners av Finlands Röda Kors. koordinoi . Vapepas nätverk täcker hela landet och omfattar 20 000 utbildade frivilliga från 47 olika organisationer som stöder myndigheternas arbete. Det finns över 1700 larmgrupper.

Den frivilliga räddningstjänsten hjälper till att spana efter försvunna personer på land och till sjöss samt att släcka skogsbränder. Frivilliga hjälper olycksdrabbade och räddningspersonalen genom att ordna bespisning och inkvartering. Nödställda får också psykiskt stöd och ekonomisk hjälp av de frivilliga grupperna. Vid olyckor är det alltid myndigheter som leder också den frivilliga räddningstjänstens verksamhet. Organisationerna utbildar sina medlemmar och skaffar dem utrustning i samråd med myndigheterna.

Organisationerna inom den frivilliga räddningstjänsten har egna specialtjänster såsom jourhavande första hjälp, psykologjour, vägtjänst, flygspaning och jourhavande radiotrafik.  Finlands Sjöräddningssällskap koordinerar den frivilliga sjöräddningen på havsområden och insjöarna och Finlands Flygförbund den frivilliga flygräddningen.

Hur snabbt kommer hjälpen fram?

I brådskande fall larmar jouren räddningsmanskapet redan under nödsamtalet. I städer kommer hjälpen vanligtvis mycket snabbt, till exempel i Helsingfors inom cirka sex minuter. I glesbygder tar det oftast längre tid för brandkåren, polisen eller ambulansen att hinna fram. De som rör sig till sjöss eller i vildmarker måste redan i förväg vara medvetna om att hjälpen kanske inte kommer förrän efter flera timmar. Till exempel kan flygräddningscentralernas helikoptrar inte starta i stormigt väder.

Ofta är de första stunderna avgörande för offret. Också om ambulansen hinner fram på några minuter kan den skadade avlida om det inte genast finns någon på plats som kan och vågar ge första hjälpen. Den skadades öde beror också ofta på honom eller henne själv. Kan han eller hon handla rätt innan hjälpen är framme?

Det viktigaste med livräddande första hjälpen är att säkerställa syreintag och stoppa stora blödningar samt att hindra patientens tillstånd att bli sämre i väntan på ambulansen. Kundskaper i livräddande första hjälpen är nödvändiga  för varje medborgare .

Allmän handlingsskyldighet

Räddningslagen 28 §

Var och en som märker eller får veta att en eldsvåda har brutit ut eller att någon annan olycka har inträffat eller är överhängande och som inte genast kan släcka branden eller avvärja faran är skyldig att utan dröjsmål underrätta dem som är i fara, göra nödanmälan samt efter förmåga vidta räddningsåtgärder.

Aktsamhetsplikt

Räddningslagen 23 §

Eld samt lättantändliga och explosiva eller annars farliga ämnen skall hanteras varsamt och med iakttagande av tillräcklig försiktighet.

När en reparation eller ett annat arbete medför avsevärt ökad brandrisk eller risk för någon annan olycka, skall tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtas.

Var och en är skyldig att efter förmåga och inom ramen för sin bestämmanderätt se till att bestämmelserna om förebyggande av eldsvåda och andra olyckor och om tryggande av människors säkerhet iakttas.

Skyldighet att delta i räddningsverksamhet

Räddningslagen 46 §

Räddningsledaren har rätt att förordna en arbetsför person som befinner sig på en brand- eller olycksplats eller i dess närhet och som inte hindras av ett giltigt skäl att delta i räddningsverksamheten, om detta är nödvändigt för att rädda en människa eller avvärja en olycka. I en liknande situation har en räddningsmyndighet, om läget inte annars går att få under kontroll, rätt att förordna arbetsföra personer som uppehåller sig i den kommun där olyckan har inträffat att ofördröjligen infinna sig på brand- eller olycksplatsen och delta i räddningsverksamheten. En person har endast av giltigt skäl rätt att vägra delta.

Vid olyckor och när fara hotar har räddningsledaren allmän bestämmanderätt också över andra brandkårer än de som avses i 5 §. En industribrandkår eller annan anstaltsbrandkår får dock bara anlitas om anstaltens säkerhet därigenom inte äventyras.

Den som har förordnats att delta i räddningsverksamhet får inte lämna brand- eller olycksplatsen förrän räddningsledaren har gett lov.

Försummande av räddningsåtgärd är straffbart

Strafflagen 21 kap. 15 §

Den som vet att någon befinner sig i livsfara eller allvarlig fara för hälsa, men underlåter att ge eller skaffa denne sådan hjälp som skäligen kan krävas av honom med beaktande av hans möjligheter och situationens art, skall för försummande av räddningsåtgärd dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Övning ger färdighet i första hjälpen

När en människa drabbas av ett sjukdomsanfall och segnar ner på gatan eller i en affär räcker det inte att man ringer till nödcentralen och väntar på att ambulansen anländer. Man får röra vid offret och skall också göra det! Man skall tilltala personen, vid behov ruska om honom och ta reda på andning och hjärtfunktion. En medvetslös eller omtöcknad berusad person måste vändas i sidoläge så att han inte kvävs av sin tunga eller av eventuella uppkastningar.

Kyla kan leda till döden. Den som drabbats av olycka eller sjukdomsattack måste hållas varm tills räddningspersonalen anländer. Kylan sprids underifrån särskilt om patienten ligger på marken. Därför skall en filt eller annat isolerande täcke läggas under patienten.

Skadade personer med misstänkt fraktur i ryggraden får inte röras i onödan. Ryggradsskada kan misstänkas om olycksoffret fallit, stukat nacken efter att ha blivit påkörd bakifrån eller slungats ur bilen.

När en människa inte andas och pulsen inte känns på halspulsådern elvytyspainelu_200, måste man genast ringa till nödcentralen och inleda livräddande första hjälp. Mun-till-mun-andning och hjärt- och lungräddning fortsätts tills ambulanspersonalen är på plats. Med förstahjälpsåtgärder kan hjärtat sättas i gång igen.

HIV-virus som orsakar sjukdomen aids eller förvärvad immunbrist har inte konstaterats smitta vid mun-till-mun-andning. Skyddshandskar rekommenderas vid behandling av öppna sår. En förstahjälpsväska innehåller engångshandskar.

Kunskaper i första hjälpen är alltid nyttiga, vare sig det är fråga om ett litet sår, en vrickad fot eller livräddande första hjälp i nödsituation. En allvarlig olycka kan kännas skrämmande för den som inte sett en sådan förut. Goda kunskaper i första hjälpen och en modig inställning får man endast genom övning och rutin. Den viktigaste informationen om första hjälpen hittar du på här. Vem som helst kan lära sig att ge första hjälpen.

Agerande i olyckssituationer

21_200Trots att en olycka överrumplar och chockar är det viktigaste att inte bli ängslig och att hålla sig lugn. Om du är den första personen på olycksplatsen är det din plikt att inleda hjälpinsatserna! Om många personer är i livsfara måste man handla snabbt.

Ta först reda på vad som har hänt och handla sedan systematiskt. Det är alltid viktigast att rädda människoliv. Det innebär också att räddaren inte får äventyra sitt eget eller andras liv genom alltför våghalsiga räddningsförsök. Ytterligare olyckor och skada måste hindras genom att man varnar andra och bränder skall släckas så fort man upptäcker dem.

Livräddande första hjälp eller nödhjälp skall alltid prioriteras. När det finns fler än en hjälpare, skall den som har de bästa kunskaperna i första hjälpen leda åtgärderna tills ambulanspersonal och andra yrkeshjälpare anländer till platsen och övertar ansvaret. Före det ger ledaren tydliga anvisningar till alla närvarande om vad de skall göra.

Lugnt tal och detaljerade uppgifter hjälper människor att bemästra sin ångest och frigör dem från det förlamningstillstånd som en olycka ofta orsakar. Varje människa kan göra åtminstone något, t.ex. trösta den skadade, stoppa trafiken eller hålla en nyfiken folkmassa på avstånd.

När det finns flera offer kan situationen te sig hopplöst rörig. Men för alla tänkbara olyckssituationer finns det allmängiltiga anvisningar som lärs ut till exempel på olika organisationers kurser. Nedan ges ett exempel på åtgärder vid en trafikolycka. Samma saker gäller till exempel för en olycka i hemmet.

Hur handlar man på olycksplatsen?

22_400

1. Gör en bedömning av situationen

Den mest erfarna leder räddningsåtgärderna tills hjälpen anländer till platsen. Den som leder verksamheten bedömer hjälpbehovet hos de skadade. Alla förstahjälpskunniga som har förstahjälpsredskap med sig förordnas att hjälpa offren.

2. Rädda först dem som är i livsfara

Skadade människor flyttas från körbanan till närmaste trygga plats.

3. Hindra nya olyckor på platsen

Stäng av motorn på bilen. Trafiken från båda riktningar varnas med varningsblinkers och varningstriangel.

4. Ge livräddande första hjälp

Den livräddande första hjälpen inleds så fort som möjligt: säkra andning och blodcirkulation samt stoppa stora blödningar.

5. Ring nödnumret 112 och gör nödanmälan

När du vet vilken hjälp som behövs och antalet skadade, ring till nödnumret utan riktnummer också från mobiltelefon.

6. Efter livräddande första hjälpen

Efter livräddande första hjälpen undersöks vilka andra skador patienterna har. Annan första hjälp ges och de skadade hålls under observation.

En kortfattad handbok om första hjälpen finns på här.

Situationen under kontroll

Situationen strax efter krocken kändes skrämmande och liknade närmast ett kaos, men efter systematiska insatser var läget snabbt under kontroll, såsom bilden visar.

  1. Trafiken styrs till ett annat körfält. Utrymme lämnas för utryckningsfordon. Utomstående personer uppmanas lämna platsen.
  2. De skadade har fått hjälp och väntar på ambulans på tillräckligt avstånd från de krockade bilarna. Liggunderlag och filtar skyddar mot kyla. Svårt skadade samlas bredvid varandra närmast ambulansen och deras hälsotillstånd observeras kontinuerligt.
  3. Andningsvägarna kontrolleras hos patienter som har svårt att andas. Det är lättare att andas i en halvsittande ställning.
  4. Ett barn som har skador på magen ligger på rygg med böjda knän; d&arinaring; är spänningen på magmusklerna minst.
  5. Ett chockskadat offer ligger på rygg med benen upphöjda för att blodet skall cirkulera i hjärnan och andra livsviktiga organ.
  6. Den medvetslösa patienten ligger i stabilt sidoläge, varvid luftvägarna hålls öppna. Andningen kontrolleras med jämna mellanrum.
  7. Den ryggskadade patienten flyttas inte förrän ambulansen anländer till platsen.

Alla patienter tas om hand och lugnas ned. Särskilt bör barn uppmärksammas. Skadade personer vet ofta själva vilken ställning som är bäst i väntan på ambulansen

Många människor blir lamslagna strax efter en olycka, men deras funktionsförmåga återställs i synnerhet om de i förväg har förberett sig för en olycka. Oerfarna personer kan ofta handla effektivt om det finns en person på olycksplatsen som kan leda räddningsarbetet.amista.

Varför glömmer man alla råd i nödsituationer?

När en olycka inträffar plötsligt, blir människan lätt ängslig och hjälplös. Mörker, tjock rök eller dimma hindrar sikte och kan göra rädslan värre. Rädslan kan också rädda människan om den får henne att rusa ut från ett brinnande eller sammanstörtande hus. Handlingsförlamning skulle i det fallet kunna ha förödande konsekvenser.

Rädslan kan ibland leda till okontrollerad panik, vanligen om det inte finns någon chans att fly från situationen. En flykt i panik är inte vanlig i nödsituationer eftersom människor brukar behärska sin rädsla i sällskap med andra. I synnerhet föräldrar brukar kunna handla rationellt, eftersom de vet att barnen inte heller blir ängsliga om de vuxna behärskar sina känslor.

I risksituationer är rutiner till stor hjälp. Aktivitet är bra medicin mot psykisk handlingsförlamning. Om en människa tidigare har reflekterat över risken för olycka och vilka åtgärder hon då skulle vidta, kan hon sannolikt handla förnuftigare än den som råkat ut för olyckan helt oförberedd.

Till exempel i en eldsvåda händer det att invånarna lämnar huset längs normala rutter trots att vägen är mycket kortare via nödutgångar. Har man inte i förväg kontrollerat var nödutgångarna finns, kommer man inte ihåg dem i en verklig nödsituation. Utrymning av huset och räddning tränas och repeteras just för att handlingen skall bli så automatisk och rutinmässig som möjligt.

Strålningsfara orsakar större rädsla än många andra faror. I en strålningsolycka är det endast genom information från myndigheterna som befolkningen kan veta hur farlig situationen är. Eftersom en ökad mängd strålning inte kan observeras med sinnena kan människor leva i skräck och vara stressade trots att faran redan är förbi. De främmande måttenheterna som strålningen mäts med och sannolikhetsprocenterna för hälsorisker orsakar lätt överdrivna bedömningar av hur farlig situationen är.

Hur reagerar människor i nödsituation?

Du själv eller någon av dina närmaste kan någon gång ha råkat ut för en oväntad, upprörande situation. Du kanske har förlorat en familjemedlem eller vän. En olycka eller ett tillbud kan ha inträffat på din arbetsplats. Du kanske har varit ögonvittne till en upprörande händelse. Uppskakande, oväntade erfarenheter påverkar oss alltid och därför är det sunt och normalt att reagera på dem. Människor reagerar mycket olika på traumatiska händelser.

Efter traumatiska situationer är det många olika tankar och känslor som cirkulerar i huvudet. Det är bra att man noterar dem och diskuterar dem med sina närstående och eventuellt med personer som var med i samma situation. Syftet med olika psykiska reaktioner är att först skydda människan och senare att hjälpa henne att klara av det som inträffat.

I en uppskakande situation kommer först chocken, som ger människan handlingskraft och energi att komma ur situationen. Senare konkretiseras det inträffade och känslorna och tankarna kring det som inträffat kan vara mycket starka. Tillräcklig information om det inträffade och förståelse för den egna reaktionen är viktiga med tanke på bearbetningen.

Stöd från närstående och rätt hjälp i rätt tid hjälper människan att klara sig och skyddar mot eventuella skadliga effekter i ett senare skede.

En genomgång av situationen med andra och stöd från närstående har stor betydelse. Akuta situationer och tillbud bör ventileras efteråt. Genomgången kan först ske i en lättare form strax efter situationen eller, om det varit fråga om en mycket betungande situation, tillsammans med en psykolog i en s.k. debriefing.

Mer information www.redcross.fi/henkinentuki